Nej! Lena. Jag är så outgrundligt ledsen för din skull. Jag förstår chocken, det går inte att ta in. Jag känner igen mig i smärtan, tomheten, chocken. Att inte förstå, inte ta in.

Jag är så ledsen, vännen. Så ledsen. Ha dina nära omkring dig nu.

Av Anna den 9 januari 2009 klockan 1:30 | Permalink

Fan. Det finns liksom inget att säga. Jag beklagar er förlust, gumman!
Jag minns förlamningen när ex-svärfar plötsligt och oväntat dog under semester i Spanien. Allt praktiskt – som hur fan man ens bär sig Ã¥t för att fÃ¥ hem en avliden svensk frÃ¥n spanien, som inte har världens smidigaste myndighet – kändes bÃ¥de oöverstigligt och som en välkommen distraktion. Att livet utanför bara snurrade pÃ¥ som ingenting hade hänt kändes fullkomligt bisarrt…
Kram!

Av kicki den 9 januari 2009 klockan 2:32 | Permalink

Men nej .. Är så himla ledsen.. vet inte riktigt vad jag ska säga.. Det värsta som kan hända en är när någon nära tas ifrån en utan förvarning .. Kram till dig..

Av Lajsa.net den 9 januari 2009 klockan 4:46 | Permalink

Nej men lilla, lilla gumman! Så oerhört sorgligt. Sitter med tårar i ögonen och är tom på ord, för vad säger man till någon som precis förlorat någon så kär. De största, största kramarna till dig

Av Snäckan den 9 januari 2009 klockan 6:41 | Permalink

Åh nej! Jag saknar ord. Jag är så ledsen för din skull.
*kramar om hårt*

Av Maria den 9 januari 2009 klockan 6:52 | Permalink

Nej men… nej! SÃ¥ fruktansvärt sorgligt och onödigt och… jag förstÃ¥r att du är chockad. Världens största kramar till dig!

Av Marita den 9 januari 2009 klockan 7:37 | Permalink

Vad plötsligt och vad fasansfullt! Jag är ledsen för er skull.

Av Caroline den 9 januari 2009 klockan 8:04 | Permalink

Nej vad hemskt och sorgligt Min pappa bara dog sådär en dag för 10 år sedan, han var inte sjuk utan bara somnade in när han sov endast 53 år gammal. Jag känner med dig!
Stor kram

Av Mia den 9 januari 2009 klockan 8:29 | Permalink

Ånej, jag förstår att det gör obeskrivligt ont i dig och jag kan inte ens föreställa mig att behöva skiljas från min pappa utan förvarning. Kram!

Av pyrmamman den 9 januari 2009 klockan 8:33 | Permalink

Ofattbart sorgligt… skickar all min omtanke och varma kramar till hela din familj.

Av Sandra den 9 januari 2009 klockan 8:37 | Permalink

Det är svårt att skriva något men vill ändå du ska vet att jag är ledsen för dig. Skickar tankar till dig i denna svåra stund. kram!

Av Anna-Karin den 9 januari 2009 klockan 8:45 | Permalink

Ã…h gud nej. Fy! Vad otroligt orättvist och hemskt och förskräckligt! Jag finner inga ord. Nej nej nej. Ã…hh, lilla du! Jag kan inte relatera till de känslor du känner nu men jag kan ju tänka mig. Stackars, stackars dig och din familj. SÃ¥där plötsligt… Vad konstigt. SÃ¥ hemskt!!!

En miljon kramar från Liva och mig.

Av Tilda den 9 januari 2009 klockan 9:08 | Permalink

Jag vet inte vad jag ska skriva, jag saknar ord för detta fasansfulla du upplever nu. Men jag kan inte läsa utan att skriva något, så all omtanke till dig och jag önskar dig kraft att ta dig igenom detta.

Av Att vara mamma den 9 januari 2009 klockan 9:16 | Permalink

Ã…h nej, vilken chock. Jag beklagar verkligen sorgen. Massor av kramar!

Av Maria den 9 januari 2009 klockan 9:27 | Permalink

finns inget jag kan skriva som underlättar för dig men… mina tankar är med dig. jag beklagar verkligen.

jag skickar över en bunte kramar… de kan inte göra nÃ¥got ogjort men kanske kan fÃ¥ dig att grÃ¥ta mindre.

Av fröken b den 9 januari 2009 klockan 9:30 | Permalink

Åh, styrkekramar. Så obeskrivligt sorgligt och orättvist.

Av esther den 9 januari 2009 klockan 9:30 | Permalink

Vet inte vad jag ska säga!! Är verkligen jätteledsen för eran skull!!! Tänker på er! Massa kramar!

Av Nicole den 9 januari 2009 klockan 9:31 | Permalink

Oj Lena… Jag är sÃ¥ oerhört ledsen för din/er skull!
Samtidigt som jag själv inte förlorat någon närstående så har ju Andreas förlorat både pappa och mamma de senaste två åren.

Jag tänker på dig!

Massor massor av kramar!

Av Emma den 9 januari 2009 klockan 9:32 | Permalink

Så ledsen för din och Jonnes och tjejernas skull! Har svårt att hitta andra ord tyvärr, måste kännas förjävligt och orättvist!

Av Susanne den 9 januari 2009 klockan 9:36 | Permalink

Lena, det finns inga ord… Fy fan vad livet är orättvist. Jag blir sÃ¥ jävla ledsen för din och din familjs skull, sÃ¥nt här fÃ¥r bara inte hända. MÃ¥nga mÃ¥nga kramar frÃ¥n mig, även om vi inte känner varandra sÃ¥ bra sÃ¥ vill jag att du ska veta att jag finns här. Vad det än mÃ¥ vara sÃ¥ tveka inte att frÃ¥ga mig om hjälp.

Av Jenny skriver den 9 januari 2009 klockan 9:47 | Permalink

Tycker oerhört synd om dig. Kram Nina

Av Nina den 9 januari 2009 klockan 9:48 | Permalink

Så ledsen jag blir för din skull

Kramar om!!!

Av Alexandra den 9 januari 2009 klockan 10:04 | Permalink

Men herregud vilken chock! Är så ledsen för er skull! Stor kram!

Av Helena den 9 januari 2009 klockan 10:14 | Permalink

Näääää vet inte vad jag ska säga, började grina när jag läste det här. Tänker på dig och din familj, kram!

Av Susanne den 9 januari 2009 klockan 10:58 | Permalink

Gumman! Sitter med en klump i bröstet och tårar på kinderna. Det finns inga ord som lindrar eller tar bort varken chock eller sorg. Markören blinkar på skärmen. Visst blir det bättre tids nog och man lär sig leva med förlusten, men det tar sin tid. Jag är så himla ledsen att det hände, och att det hände nu.

Tusen kramar till dig!

Av Jennie den 9 januari 2009 klockan 10:58 | Permalink

Ring mig om du vill.

Av Maria den 9 januari 2009 klockan 11:07 | Permalink

Men så hemskt, sånt får ju bara inte hända! Är jätteledsen för din skull och tänker på dig!

Av Jenny den 9 januari 2009 klockan 11:53 | Permalink

Men hu… Skickar en massa jag-tänker-pÃ¥-dig-kramar!

Av Helena den 9 januari 2009 klockan 12:06 | Permalink

Neeej! Jag förstår helt ärligt inte att du klarar ens att sitta vid datorn. Usch så sorgligt!!! Ta hand om varandra nu!
Kram

Av ingis den 9 januari 2009 klockan 12:28 | Permalink

men åh vad sorgligt och chockartat och hemskt. Mina tankar är hos dig.

Av carin den 9 januari 2009 klockan 12:32 | Permalink

Fy fan vad livet är tragiskt och orättvist ibland. Jag är så ledsen för dig och din familj. Omge dig med alla dina kära så de kan fånga upp dig när chocken släpper. Jag tänker på dig!

Av Mimmi den 9 januari 2009 klockan 12:51 | Permalink

Fruktansvärt. Förstår att du är chockad. Jag får gåshud över hela kroppen när jag läser. Livet är orättvist ibland. Kramar.

Av Jenny den 9 januari 2009 klockan 12:53 | Permalink

Fy vad fruktansvärt! Jag blir såååå ledsen för din och familjens skull. Det måste kännas helt overkligt. Styrkekramar till dig!

Av maria den 9 januari 2009 klockan 13:16 | Permalink

Jag ar sa ledsen att detta har hant dig. Jag har varit med om samma sak tva ganger (mamma och min bror) och jag delar dina tankar om framtiden och hur dina barn inte far traffa sin morfar. Det ar en valdigt frustrerande kansla. Om du vill ha rad om praktiska saker sa far du garna maila mig. Kram!

Av Elin den 9 januari 2009 klockan 13:30 | Permalink

Nämen ojojoj vad tråkigt! Ta hand om dig! Kram.

Av Tess den 9 januari 2009 klockan 14:10 | Permalink

Åh, jag är så ledsen för er skull

Av Bella den 9 januari 2009 klockan 14:12 | Permalink

Men herre min gud, vad säger du! Jag beklagar verkligen och förstår att du/ni är i chock.

Stor kram!

Av Maria den 9 januari 2009 klockan 14:39 | Permalink

Jag tänker på dig!
Stor kram,
Carra

Av carra den 9 januari 2009 klockan 14:55 | Permalink

Gumman, gumman. Finns inga ord som räcker till i en sån här gång. Det är bara overkligt allting. Tänker på dig vännen.

Av Lina & Alvin den 9 januari 2009 klockan 15:53 | Permalink

Jag beklagar verkligen. Tänker på dig. Finns inga ord som hjälper, men jag skickar en STOR kram.

Av Agneta den 9 januari 2009 klockan 16:00 | Permalink

Stor kram.

Av Minna den 9 januari 2009 klockan 16:17 | Permalink

Älskade Lena. Jag tänker på dig och finns här! Stora kramar!

Av Elma den 9 januari 2009 klockan 16:23 | Permalink

Jag beklagar sorgen! Jag kan inte föreställa mig hur det känns, men jag förstår att det är fruktansvärt! Ta hand om dig och se till att vara nära människor som vill dig väl. Sänder dig många värmande tankar.

Av Jenny den 9 januari 2009 klockan 16:37 | Permalink

Vet inte vad jag ska skriva, mer än att jag beklagar sorgen! Min morfar dog i en olycka när jag var liten och jag har inget minne av honom. Men jag hoppas att han har satt ett litet avtryck på vem jag är ändå.. Kramar

Av Jossahanna den 9 januari 2009 klockan 17:11 | Permalink

Nämen gud, vad säger du?! Fy vad ledsen jag blir… stackars er allihop! Ã…h, jag tänker massor pÃ¥ er och skickar bÃ¥de kärlek och kramar

Av ida den 9 januari 2009 klockan 17:20 | Permalink

Kom hit från en länk hos Mimmi. Jag sitter här med tårarna rinnande bara av att ha läst din text. Jag tänker på dig och önskar dig styrka i din sorg. Kram.

Av Veronika den 9 januari 2009 klockan 17:33 | Permalink

Beklagar sorgen. Stor kram

Av Ellen den 9 januari 2009 klockan 17:35 | Permalink

Nej – sÃ¥ ofattbart och ledsamt! Tänker pÃ¥ Dig och familjen *kramar om allt vad jag kan*

Av Tea den 9 januari 2009 klockan 17:47 | Permalink

Usch, vad trÃ¥kigt att höra! Jag är ledsen för din skull! Vet inte vad jag ska säga, mer än att jag förstÃ¥r dig… SÃ¥nt där tar lÃ¥ng tid att förstÃ¥ och det tar lÃ¥ng tid innan det sjunker in. Min pappa dog för över 10 Ã¥r sedan, och det känns fortfarande overkligt ibland… Kram!

Av Linda den 9 januari 2009 klockan 18:05 | Permalink

Ursh vilket chockerande besked å få bara så där.. Måste vara ett av dom hemskaste saker man kan vara med om.. Tänker på er i vajre fall..

Kram Marit

Av Marit den 9 januari 2009 klockan 18:29 | Permalink

Ta hand om dig och hoppas att du kan tänka på allt positivt du har haft med din pappa i ditt minne.

Kram!

Av Angelica den 9 januari 2009 klockan 19:05 | Permalink

Vad hemskt! Jag beklagar verkligen!

Av Rebeccas.se den 9 januari 2009 klockan 19:29 | Permalink

Nä men gumman! beklagar djupt! Stor varm kram till hela familjen!!!

Av åse den 9 januari 2009 klockan 19:38 | Permalink

Fy sÃ¥ trÃ¥kigt. Jag beklagar verkligen. Skickar mÃ¥nga kramar…

Av Linda den 9 januari 2009 klockan 20:07 | Permalink

Jag är verkligen ledsen Lena. Orden räcker inte till men jag tänker på dej och skickar över en massa kramar.

Av BlandAnnat den 9 januari 2009 klockan 20:08 | Permalink

Tänker på dig! Ta hand om dig.

Av fru hjelm den 9 januari 2009 klockan 20:49 | Permalink

jag är sååå ledsen för er skull gumman. så hemskt orättvist! tänker på er!! många många varma kramar

Av vickan den 9 januari 2009 klockan 21:15 | Permalink

Beklagar sorgen!
Kramar till dig och familjen.

Av Hanna den 9 januari 2009 klockan 21:16 | Permalink

Vi beklagar sorgen och tänker på er.
Det är helt fruktansvärt. Vi ställer sÃ¥ gärna upp och hjälper till om det är nÃ¥got vi kan göra… praktiska saker, eller för att prata.
Kram.

Av Suss den 9 januari 2009 klockan 21:36 | Permalink

Overkligt, bara så overkligt. Och oerhört ledsamt och hjärtskärande. Inga ord räcker riktigt. Omtankar och kramar från mig.

Av uje den 9 januari 2009 klockan 21:39 | Permalink

Jag beklagar det som hänt.
Så fruktansvärt orättvist och ledsamt.
Skickar en stor kram till hela familjen!

Av Mathilda den 9 januari 2009 klockan 21:47 | Permalink

Jag tänker på dig och är hemskt ledsen för er skull!
MÃ¥nga kramar till er.

Av Cizzi den 9 januari 2009 klockan 23:00 | Permalink

Lilla vännen, förstår om du/ni blev chockade, blev jag när jag läste ditt inlägg. Kan inte riktigt sätta mig in i hur det är men varit med och stöttat anhöriga som mist någon. Du ska veta att jag tänker på dig och jag önskar det var något jag kunde göra, som det är nu blir det bara en skriven kram eller flera. Ta hand om dig och din lilla familj. Många varma kramar!

Av Mia den 9 januari 2009 klockan 23:23 | Permalink

Är så så ledsen för din skull. Kan inte ens föreställa mig.

Massa kramar V.

Av Vera & Milo den 9 januari 2009 klockan 23:24 | Permalink

Jag läser inlägget om och om igen. Hittar inte rätt ord…..men jag försöker i alla fall….är sÃ¥ ledsen för din skull och skickar varma kramar och omtanke.

Av Jenny & Majken den 10 januari 2009 klockan 8:36 | Permalink

Åh så ledsen jag blir för din skull!! Det finns inget jag kan säga för att lätta din sorg, men jag vill tala om att jag tänker på dig!! Många kramar!

Av Marie den 10 januari 2009 klockan 9:59 | Permalink

Åh va ledsen jag blir. Vet hur hemskt det är att förlora någon som står nära. Vet också att inga ord hjälper men jag tänker på dig.

Av Tessan den 10 januari 2009 klockan 10:22 | Permalink

Nej, fy så ledsamt. Skickar massor med kramar.

Av annah den 10 januari 2009 klockan 20:39 | Permalink

Näe, fy!!! Vilken tragedi!!! Förstår att det måste känna väldigt overkligt. Det finns inte så mycket man kan säga som hjälper, men en jättestor KRAM från mig får du i alla fall.

Av Susanne den 11 januari 2009 klockan 11:41 | Permalink

åh vännen! stor kram.

Av Linda K den 11 januari 2009 klockan 16:46 | Permalink

Nej men gumman! Jag beklagar verkligen! Jag kan inte föreställa mig. Så hemskt.

STOR KRAM!

Av Frida den 12 januari 2009 klockan 15:30 | Permalink

Näää…. Vilken chock! Stackars er allihop! KRAM! Och sköt om er!

Av Sara den 12 januari 2009 klockan 22:23 | Permalink

Jag beklagar sorgen, jag känner med dig och det låter otroligt hemskt för din mamma att få hitta honom på det sättet. Ta vara på dig, barnen och din man. Det är jättevanligt att man går in i chock för att skydda sig och kanske hjälper din kropp dig på traven när du har så kort tid kvar.

Av aniara den 12 januari 2009 klockan 22:43 | Permalink

Vilken chock! Stor kram till er alla!

Av anna den 13 januari 2009 klockan 12:14 | Permalink

jag vet inte ens vad jag ska skriva, jag beklagar verkligen.
inget jag säger kan få dig att må bättre men jag vet hur du känner dig och det suger!
Ta hand om dig!

Av camilla / nakenfis.se den 14 januari 2009 klockan 19:32 | Permalink