Originalmönstret på dessa hittade jag hos Drops men jag förstod verkligen ingenting. ibland undrar jag om de skrivs krångligare än vad de egentligen är. Som tur var så hittade jag en guide som var betydligt enklare hos Saannis. De går att virka på en kväll så det är en bra gåbort-present. Den vita kanten hittade jag på själv och de blå banden klippte jag av från en tröja. Återvinning at it´s best. :)
Alltså på riktigt. Jag skrattar fortfarande ihjäl mig åt den här bilden. Skapad 19:e januari 2013. Det var alltså då jag började virka :D Det ska alltså föreställa en mormorsruta. Ahum. Ser mer ut som en fladderruta i mina ögon. ;)
Det är himla smidigt att virka sjalar när man lärt sig mönstret. :) Denna gång gjorde jag en blåmelerad i garnet Järbo Elise och virknål 4. Gjorde ett hopkok av pom-pom edge och vanlig snäcka (9 stolpar) som jag virkade varannan. Som sagt, mycket nöjd :) Förlängde även snibbarna genom att virka på 25 luftmaskor i vardera ände och på de ändarna virka 10 lm x 1 och sedan 5 lm x 3 två ggr. Detta gjorde jag det näst sista varvet. mer info om mönster och dylikt hittar du i det här inlägget.
De här mormorsrutorna var bland det första jag började med. Hade provat med vanliga men gett upp efter ett tag då jag inte hittat några videos på vanliga mormorsrutor. Satt och kollade på olika virkfilmer på Youtube jag vet inte hur många timmar. Den här rutan kommer från Crochetgeek och du hittar videon på Youtube och den skrivna versionen på hennes sida. När jag väl fattade hur man läste diagram så blev allting mycket lättare kan jag säga!
Har en del projekt igång, bland annat den här filten men den brukar jag sätta mig med när jag känner för det. Oftast blir jag så rastlös och vill göra andra saker emellan men det här ska bli en filt. Även om det kommer ta ett par år. ;)
Ungarnas våroutfits blev klara under påskhelgen som vi spenderade i Kokkola i Finland (tänk breddgrad Umeå, en liten stad med mycket loppisar) så jag satt och virkade (och virkade) medan jag pratade med min svärmor. Mycket avslappnad helg. Ungarna hade high-life och lekte med grannflickan. Happy times med andra ord. Virkade även dessa med virknål 4 och olika färger av Himalaya mercan batik men jag gjorde bara 4-5 varv på sjalen och virkade sen ihop dem i snibbarna för att få till snusnäsdukseffekten. De har använts mycket och funkar bra så jag är nöjd. :)
Jag hänger ju i diverse virkgrupper på Facebook och den stora ”snackisen” har varit snäckskalssjalen som är skapad av Orchideeflower . Bestämde mig för att göra en. Det här är dock min andra. Gjorde två minivarianter i snusnäsduksformat till ungarna med tillhörande mössor (inlägg kommer) samt en till som jag slutför i detta nu. Mönstret finns på svenska med ett jättefiffigt diagram som definitivt underlättade det för mig. Jag virkade min sjal i garnet Himalaya Mercan Batik med färgnummer 59502 och virknål 4. Köpte mitt garn på Tradera fast från Stickmaskan och är mycket nöjd med Sonjas proffsiga sätt. :) Det här är verkligen ett av mina favoritgarner för tillfället. Det är så mjukt!
Ett litet collage…
Sjalen på. Har använt den varje dag så fort vädret tillåtit. Mycket nöjd. :)
Närbild på spetskanten som jag virkade. Ser svårare ut än vad det är. Den kommer från boken Around the corner crochet border och är nr 59. Man kan se den gratis på Inkling. Nr #59 alltså :) Jag ville bryta av med en kant i avvikande färg så jag virkade ett varv med fasta maskor i Mandarin Petits aquamint.
Sjalen på blockning. Man tager vad man haver :D
För fem år sedan skrev jag texten nedan. Ungefär vid den här tiden till och med. Det hade varit en så sjuk, sjuk dag och jag gick runt som i ett vaccum och undrade när den förbannade mardrömmen som jag hamnat i skulle ta slut. Det gjorde den ju aldrig för fem år senare så har jag fortfarande en död pappa som dog i en hjärtattack hemma i tvfåtöljen utan att ens ha fått träffa sitt yngsta barnbarn. Jag saknar fortfarande så djupt ibland att jag får svårt att andas. En tid efter så minns jag att jag försökte förklara att jag nästan hellre velat att han skulle ha dött i cancer för då hade jag i alla fall vetat att han skulle dö och då kanske jag ändå hade haft en chans att säga hejdå, att få knyta ihop säcken. Och nej, det såklart jag inte hade velat det. Man vill inte se nån man älskar plågas till döds men jag försökte förklara den där känslan av det där oavslutade kapitlet. Men å andra sidan så hade det kanske varit precis lika hemskt att ta farväl av sin egen pappa? Jag vet inte. Jag vet bara att jag har en liten hoppetossa här hemma som fyller fem i mars och har sin morfars hårfärg. Den han aldrig fick träffa. Och jag minns att jag tänkte på förmiddagen: ”Det är fem år sedan idag och jag bryter inte ihop. Det går framåt.” Och nu sitter jag här och gråter. Såklart.
Det känns så overkligt att ens skriva det här och att jag ens kommer på tanken att skriva nu men jag har gjort konstiga saker hela dagen. Eller de är inte så konstiga i det vardagliga livet. Jag har varit hos barnmorskan, jag har kört bil, jag har pratat med folk, t ex när jag köpte take-away. Jag tog tom ett foto av en familj när jag åkte från syrran när de bad mig.
Men just idag är de helkonstiga för min pappa dog imorse. Han är död och nu när jag skriver det så börjar jag gråta igen men innan så har jag suttit och kollat på tv med Jonne och Lollo och tom skämtat och skrattat åt saker. Jag är så sjukt jävla chockskadad så jag vet inte hur jag ska reagera. Han bara dog, utan förvarning. Vi var där i förrgår och de passade Stella medan vi åkte en snabbis till IKEA och nu finns han inte mer. När Jonne sa det så höll jag fysiskt på att kräkas. Sen så tog jag bilen hem till syrran. Och jag läser den här texten och den känns som ett stort skämt. Det kan inte vara sant. Det känns om om nån har hittat på allting och imorgon ringer han och frågar om nån räkning som jag ska kolla så att den betalats in. Och sen blir jag så sjukt ledsen för jag ska ha barn om nio veckor och han får inte träffa henne. Han kommer aldrig få träffa henne och Stella kommer inte komma ihåg sin morfar.