Champinjoner

Nu är jag lite diskriminerande men vissa karlar ska inte få gå och handla själva! Jag och Jonne var och handlade och jag satte kurs mot champinjonerna. Såg då att det fans några fina, vita kvar men inte så många. En karl i 40-årsåldern hade precis parkerat sig framför champinjonerna och jag tänkte att, nu är det bye bye för fina champisar.
Men nejdå, han plockar åt sig av de fula, bruna (det är alltså inte skogschampinjonerna jag pratar om nu, utan de där fula, bruna, skrynkliga som ingen vill ha). Dessutom så plockar han nävar av dem utan urskiljning! Jag plockar försiktigt åt mig av mina fina, vita och tänker att nu kommer han fatta vilka som är bäst.
Nope!
Är det jag som är kräsen? jag kollar alltid efter de som ser fräschast ut, klämmer lite på dem, ibland sniffar jag t.o.m. på dem.
Plockar dem en i taget och kollar efter skavanker allt eftersom. Är det en tjejgrej? En koalagrej? vad?

Undrar vad hans fru tänkte när han kom hem med fulchampinjonerna.
– Jag visste att jag inte borde skickat karlsloken att handla, I knew it!

Poor thing.